Väderinformation betraktas ofta som det minst pålitliga tecknet på lavinfara. Ändå följer alla som arbeta med laviner sina väderstationer och väderprognoserna slaviskt under vintern - hur hänger det ihop?

Först och främst beror det på att vissa väderlägen är uppenbart lavinfarliga och de allra flesta laviner går vid dessa tillfällen. Till exempel under snöstormar med snödrev som lägger tunga snöflak på läsluttningarna eller när det regnar kraftigt och snön snabbt blir instabil.

För det andra så är det vädret som skapar snötäcket, och lavinfaran beror på hur snötäcket är uppbyggt på olika platser i terrängen. Snötäcket är resultatet av hela vinterns väder.

Men att hålla koll på hela vinterns väder och vad det innebär för snötäcket är en mycket svår uppgift för de flesta - även för ett dataprogram. Därför litar vi inte blint på den teoretiska bilden som väderdatan ger, utan går ut på fjället och letar direkta bevis på hur stabil snön. Väderobservationerna och snöobservationerna kompletterar varandra.

Sist men inte minst är väderprognosen vårt sätt att se in i framtiden. Morgondagens snötäcke och lavinfara beror på dagens snötäcke plus de förändringar som vädret åstadkommer till imorgon. Utan bra väderprognoser är det svårt att göra bra lavinprognoser.